Streisand-effekten
Försöker du dölja något på internet riskerar du att göra det ännu kändare.
Streisand-effekten uppstår när ett försök att dölja, ta bort eller censurera information istället leder till att informationen får betydligt större uppmärksamhet. Namnet kommer från artisten Barbra Streisand, som 2003 stämde en fotograf för att få en flygbild av sitt hus borttagen från en offentlig databas. Före stämningen hade bilden bara laddats ner sex gånger. När nyheten om stämningen spreds vill alla se bilden, och den laddades ner hundratusentals gånger. Fenomenet drivs av mänsklig nyfikenhet och internetkulturens motstånd mot censur. När någon uppfattas försöka tysta ned något tolkar det digitala samfundet det som en utmaning, vilket gör att informationen kopieras och sprids i ren protest.
Ett företag upptäcker en kritisk recension på en liten blogg och hotar skribenten med rättsliga åtgärder. Skribenten publicerar hotet online, vilket skapar en storm i sociala medier och gör att miljontals människor läser recensionen.
Det visar hur maktbalansen har förändrats i den digitala tidsåldern. Traditionella metoder för kontroll och censur slår ofta tillbaka med enorm kraft på grund av nätverkseffekter och kollektiv nyfikenhet.
Många tror att effekten gör det helt omöjligt att ta bort information från nätet. I själva verkat handlar det om hur man gör; tysta eller tekniska åtgärder lyckas ofta, medan aggressiva juridiska hot är det som utlöser effekten.
Tänk på ett tillfälle då du såg någonting spridas snabbt online just för att någon försökte stoppa det, och berätta om det för en vän.
Streisand-effekten innebär att försök att censurera information ofta leder till att den får ännu större spridning.
Få dagens koncept via mejl
Ett kort, tankeväckande koncept i din inkorg varje dag. Avsluta när du vill.
Genom att prenumerera godkänner du vår integritetspolicy. Vi säljer eller delar aldrig din adress.