Nominell determinism
Kan ditt efternamn avgöra vilket yrke du väljer i livet?
Nominell determinism är hypotesen att människor tenderar att dras till yrken, intressen eller platser som passar deras namn. Idén är att en person som heter Tandberg kanske blir tandläkare, eller att någon med efternamnet Skog dras till skogsbruk. Begreppet myntades av tidskriften New Scientist 1994 efter att de märkte en osannolikt hög förekomst av författare med namn som passade deras forskningsområden. Psykologer tror att detta kan kopplas till en tyst, omedveten mekanism som kallas implicit egoism. Vi dras naturligt till ting, ord och bokstäver som påminner oss om oss själva. Även om det mesta i vardagen förmodligen är sammanträffanden, visar vissa studier att vårt eget namn faktiskt kan påverka våra val mer än vi tror.
En meteorolog som heter Freja Storm, en bokhandlare som heter Läsén, eller världens snabbaste löpare Usain Bolt (där 'bolt' betyder blixt på engelska).
Det visar hur mycket våra undermedvetna hjärnor kan påverkas av språk och identitet utan att vi märker det.
Det är inte en ödesbestämd lag eller magi, utan snarare en kombination av undermedveten psykologi och underhållande sammanträffanden.
Sök på nätet efter ett yrke och se om du kan hitta en känd person med ett efternamn som passar yrket perfekt.
Nominell determinism är idén om att ditt namn undermedvetet kan påverka dina livsval och ditt yrke.
Få dagens koncept via mejl
Ett kort, tankeväckande koncept i din inkorg varje dag. Avsluta när du vill.
Genom att prenumerera godkänner du vår integritetspolicy. Vi säljer eller delar aldrig din adress.