Tillgänglighetsheuristik
Vi bedömer hur vanligt något är utifrån hur lätt exempel dyker upp i minnet.
Tillgänglighetsheuristiken beskrevs av Amos Tversky och Daniel Kahneman på 1970-talet. När vi ska bedöma sannolikheten för en händelse söker hjärnan efter exempel. Ju lättare exempel kommer upp, desto vanligare tror vi att händelsen är. Problemet är att minnet inte är en objektiv statistikkälla – dramatiska, färska eller känslomässiga händelser lagras starkare än vardagliga. Därför överskattar vi risken för det spektakulära och underskattar det tråkiga.
Efter att ha sett ett nyhetsinslag om en flygolycka känns flygresor farliga, trots att bilkörning statistiskt är betydligt farligare per kilometer. Bilolyckor är så vanliga att de sällan blir nyheter, och därför tar de mindre plats i minnet.
Det förklarar varför medieexponering formar vår världsbild – ofta i motsatt riktning mot statistiken.
Nästa gång du känner att ”sånt här händer hela tiden” – räkna hur många fall du faktiskt kan namnge de senaste tolv månaderna.
Det som är lätt att minnas verkar vara vanligare än det är.
Få dagens koncept via mejl
Få dagens koncept via e-post. Du kan avsluta prenumerationen när som helst.
Genom att prenumerera godkänner du vår integritetspolicy. Vi säljer eller delar aldrig din adress.