Tulpanmanin
På 1630-talet betalade holländare mer för en tulpanlök än för ett hus.
Tulpanmanin i Nederländerna kulminerade vintern 1636–37. Priserna på vissa sällsynta tulpanlökar steg dramatiskt när handeln blev spekulativ, och lökar bytte ägare flera gånger utan att grävas upp. Vid en punkt kunde en enda lök kosta lika mycket som ett välbyggt hus i Amsterdam. Bubblan sprack plötsligt i februari 1637, när en auktion i Haarlem inte fick några bud. Historikers bild av manin har senare nyanserats – omfattningen var mindre än vissa 1800-talsberättelser hävdade – men själva mönstret av kollektiv spekulation följt av krasch är historiskt belagt.
Alla köper något inte för dess värde utan för att alla andra köper det. Så länge fler kommer in fungerar det. När flödet stannar upp finns bara den underliggande substansen kvar – som ibland är väldigt liten.
Tulpanmanin är den kanske äldsta väldokumenterade spekulationsbubblan och används som referens i modern finansiell historia.
Tulpanmanin ruinerade inte den nederländska ekonomin, som ibland sägs. Effekten var koncentrerad till en relativt liten spekulantgrupp.
Fundera på om det finns något du äger eller vill äga där priset drivs mer av att andra vill ha det än av vad det gör för dig.
Pris och värde är inte samma sak – särskilt inte i en bubbla.
Få dagens koncept via mejl
Få dagens koncept via e-post. Du kan avsluta prenumerationen när som helst.
Genom att prenumerera godkänner du vår integritetspolicy. Vi säljer eller delar aldrig din adress.