Allmänningens tragedi
När en resurs är fri för alla riskerar den att förbrukas av just den anledningen.
Begreppet populariserades av ekologen Garrett Hardin i en artikel 1968, med rötter hos den brittiske ekonomen William Forster Lloyd på 1800-talet. Bilden är en betesmark som ägs gemensamt: varje herde tjänar på att sätta ut ytterligare ett djur, medan kostnaden – överbetning – delas av alla. Rationellt egenintresse hos varje enskild leder till att helheten förstörs. Fenomenet gäller alla delade och begränsade resurser: fiskbestånd, atmosfär, sötvatten, öppna nätverk.
En gemensam frukostkorg på jobbet töms alltid först på det som är gott. Ingen enskild gjorde fel; alla gjorde precis vad som var rationellt för dem själva.
Ekonomen Elinor Ostrom, som fick nobelpriset 2009, visade att verkliga samhällen ofta hanterar sina gemensamma resurser bättre än teorin förutspår – genom normer, avtal och lokal förvaltning. Tragedin är alltså inte oundviklig.
Allmänningens tragedi är inte ett bevis för att gemensamt ägande alltid misslyckas. Ostroms arbete visar att välfungerande gemensamma system är fullt möjliga.
Identifiera en ”allmänning” i din vardag – en delad kaffemaskin, en gemensam kalender. Vem underhåller den? Vad händer om ingen gör det?
Delade resurser överlever bara med delade regler.
Få dagens koncept via mejl
Få dagens koncept via e-post. Du kan avsluta prenumerationen när som helst.
Genom att prenumerera godkänner du vår integritetspolicy. Vi säljer eller delar aldrig din adress.