Hur fungerar det?Naturen 3 min

Varför alstras åska och blixtar?

Kort svar

Åska och blixtar alstras när starka vindar inuti stora åskmoln får iskristaller att krocka så att elektriska laddningar separeras. När spänningsskillnaden mellan molnet och marken blir för stor joniseras luften och urladdas i en kraftig strömstöt. Blixten värmer upp den omgivande luften till närmare 30 000 grader Celsius, vilket får luften att expandera explosivt och skapa en tryckvåg som vi hör som åska.

cirka 20 sekunders läsning

Laddningsseparation i kraftiga luftströmmar

Inuti ett åskmoln finns kraftiga uppvindar och fallvindar. När stigande vattendroppar och fallande iskristaller krockar med varandra skrapas elektroner av. De tyngre partiklarna för med sig negativa laddningar mot molnets nedre delar, medan lättare partiklar för positiva laddningar mot toppen. Luften fungerar normalt som en isolator, men när spänningsskillnaden mellan molnets olika delar – eller mellan molnbas och mark – blir tillräckligt stor genombryts isoleringen.

Blixtens och åskans nyckelkomponenter

Cumulonimbusmoln

Det mäktiga åskmolnet som sträcker sig högt upp i atmosfären där temperaturen är tillräckligt låg för att forma iskristaller och hagel.

Iskristaller och elektriska laddningar

Mikroskopiska ispartiklar som genom kollisioner bygger upp ett överskott av negativa elektroner i molnets botten och positiva protoner i dess topp.

Joniserad luftkanal

En strömförande stig av spaltade gasmolekyler som uppstår när den elektriska spänningen tvingar sig igenom luften och skapar en väg för urladdningen.

Så uppstår blixten och åskknallen

  1. 01

    1. Elektrisk uppladdning

    Partikelkollisioner i molnet skapar en stark negativ laddning i molnbasen. Denna negativa laddning stöter bort negativa laddningar i marken nedanför och drar till sig positiva laddningar som samlas i höga punkter som träd och byggnader.

  2. 02

    2. Kanalen öppnas

    En osynlig stegvis ledare (stepped leader) av negativ laddning söker sig nedåt från molnet. Samtidigt sträcker sig en positiv laddning (streamer) uppåt från markens höga föremål.

  3. 03

    3. Urladdning och ljusblixt

    När ledarna möts sluts kretsen. En kraftig elektrisk ström rusar genom den joniserade kanalen, vilket vi ser som den skarpa ljusblixten.

  4. 04

    4. Tryckvåg skapar åska

    Blixten värmer upp luften i kanalen till omkring 30 000 °C på en bråkdels sekund. Den extrema värmen får luften att expandera snabbare än ljudets hastighet och skapar en tryckvåg som hörs som en kraftig åskknall.

Vanlig missuppfattning

En vanlig missuppfattning är att alla blixtar slår från moln till mark. I verkligheten sker cirka 80 procent av alla blixturladdningar helt inuti molnet eller mellan två olika moln. Dessutom rör sig den synliga huvudurladdningen i en markblixt faktiskt nedifrån och upp när kretsen väl har slutits.

Kort sammanfattning

Åska och blixtar orsakas av att friktion mellan is- och vattenpartiklar i åskmoln bygger upp gigantiska elektriska laddningar. När laddningsskillnaden blir för stor skapas en joniserad kanal där strömmen laddas ur, varpå den enorma värmeutvecklingen får luften att expandera explosivt och bilda ljudet av åska.

Källor

Få dagens koncept via mejl

Ett kort, tankeväckande koncept i din inkorg varje dag. Avsluta när du vill.

Genom att prenumerera godkänner du vår integritetspolicy. Vi säljer eller delar aldrig din adress.