Murphys lag

Begreppet härrör från 1949 vid Edwards Air Force Base i USA. Ingenjören Edward A. Murphy Jr. arbetade med ett projekt som undersökte hur mycket g-kraft en människa kunde tåla vid krockar. När en rad sensorer installerades felaktigt och inte gav några mätvärden, konstaterade Murphy om den ansvariga teknikern att om det finns två sätt att göra något på och ett av dem leder till katastrof, kommer han att göra det på det sättet. Uttalandet plockades upp av projektledningen och formulerades om till vad vi idag känner som Murphys lag.

Att vi upplever att Murphys lag stämmer beror i hög grad på mänsklig psykologi, närmare bestämt bekräftelsebias och selektivt minne. Vår hjärna är optimerad för att registrera avvikelser och problem som hotar våra mål. När du åker tåg och allt fungerar perfekt registrerar du det knappt. Men när tåget blir stående i två timmar skapar händelsen en stark känslomässig reaktion som etsar sig fast i minnet. Vi räknar med andra ord felen men glömmer de hundratals gånger då allt flöt på utan hinder.

Inom ingenjörskonst, mjukvaruutveckling och flygsäkerhet används Murphys lag inte som en suck av uppgivenhet, utan som en konstruktiv utgångspunkt. Om en användare teoretiskt sett kan koppla en kabel upp och ner, kommer någon förr eller senare att göra det. Lösningen kallas defensiv design eller det japanska begreppet Poka-Yoke (felsäkring).

Ett tydligt exempel på detta är moderna USB-C-kablar eller SIM-kortshållare. USB-C är designad så att den passar oavsett vilket håll du vänder den åt, vilket gör det fysiskt omöjligt att koppla fel. Inom medicinsk utrustning görs kopplingar för syrgas och andra gaser i helt olika storlekar och gängor, så att det inte går att av misstag koppla fel gas till fel uttag. Genom att utgå från att alla tänkbara fel kommer att inträffa kan man bygga bort möjligheten för felet att uppstå.

Den största begränsningen med Murphys lag är när den förvandlas till en fatalistisk världsbild. Om man tror att universum aktivt konspirerar mot en, riskerar man att hamna i ett tillstånd av inlärd hjälplöshet. Lagen är inte en fysisk naturkraft som dragningskraften; den har inga egna intentioner.

Dessutom bortser en strikt tolkning av lagen från konceptet entropi – att världen naturligt strävar mot oordning. Ett hus förfaller inte för att ödet är elakt, utan för att det krävs kontinuerlig energi för att upprätthålla ordning. Att förväxla naturligt slitage eller bristande underhåll med Murphys lag gör att man missar sitt eget ansvar för att förebygga problem.

Det vanligaste misstaget är att tro att Edward Murphy var en bitter cyniker som ville uttrycka sin missaktning för mänskligheten. I själva verket var hans budskap ett stridsrop för högre säkerhet och bättre planering. När folk använder lagen som en ursäkt för att inte förbereda sig — "det kommer ändå gå snett" — gör de raka motsatsen till vad lagen var avsedd för.

Ett annat vanligt misstag är att missa de bakomliggande orsakerna till olyckor genom att skylla på otur. När en hårddisk kraschar och man förlorar viktig data är det inte Murphys lag som slår till, utan konsekvensen av att man inte har haft en automatisk säkerhetskopiering.