Ett staket ska inte rivas förrän man förstår varför det sattes upp

När en organisation eller en samhällsinstitution framstår som trög ligger det nära till hands att vilja rensa bort gamla regler och traditioner. Om syftet med en regel inte framgår omedelbart tolkas den lätt som ett meningslöst hinder.

Den engelske författaren G.K. Chesterton beskrev 1929 en princip mot denna impuls. Om du möter ett staket uppfört över en väg och inte ser nyttan med det, bör din första reaktion inte vara att riva det. I stället behöver du ta reda på varför det byggdes. Först när du förstår den ursprungliga funktionen har du underlag för att avgöra om staketet fortfarande behövs. Principen markerar att bestående strukturer sällan uppstår av en slump, utan är resultat av mänskliga överväganden som reaktion på specifika problem.

Ursprunget i G.K. Chestertons filosofi

Staketet eller grinden växte inte upp där av sig själv. Det sattes inte upp av sömngångare som byggde i sömnen. Någon person hade någon anledning att tro att det skulle vara bra för någon.

Mekanismen bakom oöverlagda ingrepp

Felaktig användning och missuppfattningar

Tillämpning i praktiskt beslutsfattande

Tankeövningar

Använd övningarna för att tillämpa kapitlets idéer. Du behöver inte skriva – stanna bara upp och fundera på varje fråga.